Ljungskile Nyheter logo

Ljungskile Nyheter, en lokal nyhetstidning av Journalistlinjen vid Ljungskile folkhögskola

Gratis mat till de mest ekonomiskt utsatta: ”Betyder väldigt mycket”

Uddevallaborna Jan Viker och Lisbeth Fredriksson kommer till Saronhuset nästan varje vecka. Foto: Emma Edling

Varje fredag delar Saronhuset i Uddevalla ut en gratis kasse mat till de mest ekonomiskt utsatta i kommunen. Det är ett initiativ som pågått i över ett år och som för många invånare blivit ett ljus i mörkret.

– Det är tufft att ha så lite pengar, säger Uddevallabon Lisbeth Fredriksson, en av de trogna besökarna.

Om några dagar kommer lokalen på Göteborgsvägen i Uddevalla att fyllas av människor i behov av en gratis matkasse för att klara veckan. Allt från ensamhushåll till stora barnfamiljer, från ungdomar till pensionärer. Men den här onsdagen är det bara några få volontärer på plats tillsammans med Saronhusets egna personal för att fylla på med varor.

De väntar på chauffören Viktor Nilsson som hämtar veckans leveranser. Det är framför allt lokala matbutiker som skänker sitt matsvinn till Saronhuset. När Viktor kliver in på lagret med ett brett leende och hälsar högt gör sig volontärerna redo för att börja arbeta. Personalen börjar med att skriva ner de varor som kommit in och var leveransen kommer från.

– Är det hål i den också? frågar sig Anne-Maj Personen högt, som jobbar för Saronhuset.

Viktor Nilsson jobbar på Saronhuset och hämtar flera leveranser med matsvinn varje vecka. Foto: Emma Edling

Hon tar fram en tejprulle och börjar laga den spruckna förpackningen med musli. I lokalen finns det fem avdelningar. Den första består av torrvaror, därefter är det bröd, frukt och grönt, hygienartiklar och en charkavdelning som även innehåller frysvaror. Samtidigt som avdelningarna fylls på beger sig Viktor Nilsson tillbaka till bilen för att åka och hämta ytterligare en leverans.

– Det blir väldigt mycket åka fram och tillbaka. Varje gång jag är och hämtar så brukar påpeka att det de gör hjälper. Den tacksamhet och glädje som de människor som får sin matkasse på fredagarna ger är värt allt, säger han.

En verksamhet som exploderat

Det har gått lite över ett år sedan Saronhusets matkasse drog igång. Kristina Danielski, som tidigare var volontär, är anställd som projektledare. Hon säger att om de hade vetat då var de skulle befinna sig idag så hade hon inte trott att det var sant.

– Vi har blivit ett begrepp, vi har fått rutiner, vi har fått större lokaler och vi har fått jättemånga medlemmar. Det har verkligen exploderat det här året, säger hon.

Till en början hade de en lokal på Kilbäcksgatan i Uddevalla, men i takt med att behovet blev större och verksamheten växte fick de byta till en större lokal för att kunna hjälpa fler. Totalt har Kristina Danielski godkänt 200 personers medlemskap, hon tror att de delar ut mat till 85 hushåll varje vecka. För att kunna bli medlem måste ens inkomst vara lägre än cirka 13 000 kronor i månaden efter skatt.

– Vi har ett gäng där man skulle kunna tänka sig att de har sovit på en gata någonstans, men för de allra flesta är det inte så. Den ekonomiska utsattheten ser olika ut, den har så många ansikten, säger Kristina Danielski.

Ljungskilevännerna började volontära

Dagen innan det som beskrivs som finalen på veckan, det vill säga fredagen, kommer en ny uppsättning av volontärarbetare till Saronhusets matkasse för att fortsätta fylla på hyllorna, frysarna och lagret med varor. Det börjar bli allt mindre plats för mat när leverans efter leverans packas upp.

Kristina Danielski är projektledare för Saronhusets matkasse. Foto: Emma Edling

Många av volontärerna på Saronhusets matkasse är pensionärer. Vännerna Annika Johansson och Suzanne Londré kommer båda från Ljungskile. De har volontärarbetat sedan början av året. Allt började med att Annika hörde om verksamheten på radion.

– Det var vid jul som jag hörde Ragna prata om matkassen och att de behövde fler volontärer. Jag tänkte att detta är något som skulle passa oss, säger Annika Johansson och tittar på sin vän Suzanne.

Efter att de kontaktade Saronhuset fick de komma på en genomgång om de olika verksamheterna och insatserna som bedrivs.

– Vi blev så imponerande, samtidigt är det så sorgligt att de behövs, säger Suzanne.

De två väninnorna är framför allt på plats under torsdagarna, men har även deltagit några fredagar.

– Det är jätteroligt, alla blir så glada, säger Annika Johansson.

Maten som delas ut till besökarna på Saronhuset kommer främst från lokala livsmedelsbutiker. Foto: Emma Edling

“Kallar mig för deras mamma”

När det äntligen blivit fredag är volontärarbetarna och Saronhusets personal på plats några timmar innan verksamheten öppnar för att ta emot de sista leveranserna.

– Det har kommit väldigt mycket mat idag, då blir alla glada! utbrister en volontär strax innan medlemmarna börjar trilla in.

När klockan närmar sig halv 11 står redan ett gäng utanför Saronhusets entré på Göteborgsvägen och köar. Alla som anmält att de ska komma för att hämta mat har fått en tid då de ska vara på plats. Det släpps in två personer var femte minut.

När det gått en kvart blir ljudnivån i lokalen högre och allt fler personer befinner sig i de olika rummen. Vissa känner varandra och skojar friskt medan de tar sig skrattande igenom de olika avdelningarna. Andra är mer tystlåtna och pratar bara när de ska berätta vad de vill ha för varor.

”Det är tufft att inte ha så mycket pengar”

Besökaren Lisbeth Fredriksson

En kvinna kommer in och ger en varm kram till Kristina Danielski. Det är inte ovanligt, berättar hon senare.

– De älskar oss och tycker att vi gör ett fantastiskt jobb. Jag har ett gäng här som kallar mig för deras mamma. De är så glada och tacksamma, säger Kristina med ett leende.

Emellanåt får volontärerna fylla på när varor börjar ta slut. Det ska finnas något till alla, samtidigt som målet är att det ska vara slut när sista personen lämnar. Beroende på hur mycket mat som finns får de som kommer välja olika mycket varor på varje avdelning, men hur mycket var och en får beror också på om de bor ensamma eller tillhör en stor familj.

Jan Viker och Lisbeth Fredriksson är tacksamma över att Saronhuset finns. Foto: Emma Edling

Två Uddevallabor som står i kön till entrén likt många fredagar tidigare är paret Lisbeth Fredriksson och Jan Viker. Lisbeth har varit medlem i matkassen sedan initiativet drog igång förra året.

– Detta betyder väldigt mycket, det gör gott att få en extra måltid i veckan när allt är så dyrt. Det är tufft att inte ha så mycket pengar, säger Lisbeth Fredriksson.

Det var en skilsmässa som gjorde att Lisbeth till en början hamnade i en ekonomiskt utsatt situation. Innan hon och Jan Viker blev sambos var hon hemlös från och till under en längre period.

– Det är stor skillnad idag, jag mår bättre. Man strålar på ett annat sätt. Men det kan hända vem som helst så det är fantastiskt att Saronhuset finns i stan, säger hon.

“Svårare att få hjälp”

Flera ideella organisationer upplever att det blivit svårare att få ekonomiskt bistånd, något som bland annat nämns i en ny rapport från Sveriges stadsmissioner, som sedan 2014 har publicerat den årliga Fattigdomsrapporten.

– Vi vet att det är lite svårare att få hjälp. Stadsmissionerna, Saronhuset, Räddningsmissionen, Frälsninsarmén, alla de här organisationerna vittnar om precis samma sak, säger Saronhusets verksamhetsledare Ragna Jennerhav.

Hon uttrycker vidare att det blir de människor i samhället som lever i extrem fattigdom som får hjälp, men att antalet som egentligen skulle behöva ekonomisk hjälp är fler.

2023 tog 2,5 procent av den svenska befolkningen emot ekonomiskt bistånd någon gång under året, vilket är den lägsta siffran som noterats sedan Socialstyrelsen började föra statistik över bidraget 1990. Därför drar Ragna Jennerhav, likt andra ideella organisationer, slutsatsen att det är något som inte stämmer.

I Uddevalla kommun har ekonomiskt bistånd från socialtjänsten blivit en del av arbetsmarknadsavdelningens verksamhet. Pia Strömsholm, arbetsmarknadschef på Uddevalla kommun, håller inte med om att det blivit svårare att kvalificera sig för försörjningsstöd. Hon säger att de tre största faktorerna som påverkar är konjunktur, arbetslöshet och flyktingmottagande.

– Den trenden vi ser nu är att arbetslösheten bland utrikesfödda minskar väldigt mycket, medan arbetslösheten bland inrikesfödda ökar. Det är inte positivt att det ökar bland inrikesfödda, men det här visar att vi just nu håller på och rider ut flyktingvågen från 2015, säger Pia Strömsholm.

Samtidigt lyfter hon att en liten del som kan ha haft en påverkan är arbetet med att motverka välfärdsbrottslighet, det vill säga att människor får felaktiga utbetalningar.

– De som tidigare lyckades få ut några tusenlappar, de kommer inte hit längre för där har vi lyckats täppa till, säger Pia Strömsholm.

“Samverkan är a och o”

Ragna och Saronhuset tror att det som kan bidra till att minska den ekonomiska utsattheten i Uddevalla kommun bland annat är enkel och tillgänglig information om vad man ska göra om man hamnar i ekonomisk utsatthet. Men även att främja möjligheterna för människor att komma tillbaka in i arbetslivet. Ragna Jennerhav poängterar att mycket av lösningarna handlar om politik.

Saronhuset säger även att de har goda relationer till socialtjänsten i Uddevalla och tror att de genom att kroka arm med kommunen, myndigheter och andra organisationer kan bidra till en positiv förändring.

– Nu har vi fått hit diakoner på fredagar vilket jag tycker är fantastiskt. På sikt kanske man hade kunnat ta hit socialtjänsten eller arbetsförmedlingen. Vi skulle kunna vara ett nav i det här, säger Kristina Danielski.

För att minska den ekonomiska utsattheten tror både kommunen och Saronhuset på samverkan. Foto: Emma Edling

Att samverka är något som även Pia Strömsholm tror på. Hon lyfter bland annat kommunens samverkansforum “Jobbcentrum” som ett lyckat exempel. På Jobbcentrum samlas aktörer som arbetar med personer som står långt från arbetsmarknaden.

Det är bland annat arbetsförmedlare från Arbetsförmedlingen, socialsekreterare från kommunen och studie- och yrkesvägledare från Uddevalla vuxenutbildning. Tillsammans planerar de och följer upp insatser i olika ärenden för att personer som kommer till dem ska få rätt insats.

– Det är otroligt bra att vi har fått ett ansvar i samverkan för att göra det bästa för individen och inte försöka putta personerna mellan varandra, utan att helt enkelt ta ett gemensamt ansvar och se på vilka möjligheter som finns, säger Pia Strömsholm.

Genom samverkan och en gemensam målsättning ser både Saronhuset och kommunen att allt färre kan riskera att hamna, eller befinna sig, i ekonomisk utsatthet.

Emma Edling
Emma.edling@edu.ljungskile.org